The purpose of this study is to examine whether personality traits, self-esteem, performance-based self-esteem and demographic data relate to, and can explain the variation in psychological ill-health among students at Lund University. A questionnaire was distributed to students attending the Psychology program, Bio-technology program, Theologian program and Law program. There were 247 respondents to the questionnaire, mainly attending their second or third semester. General Health Questionnaire (GHQ-12), Rosenberg's Self- Esteem scale, Hallstens scale measuring performance-based self-esteem, questions relating to demographic data and a short version of the personality inventory scale Big Five were included in the questionnaire. Positive correlations were found between psychological ill-health and the variables neuroticism and performance-based self-esteem.

Does a person´s self esteem contribute in the process of creating false memories? Previous studies show that mood is related to false memories as well as to self esteem. This led to the focus of this study, to examine the relationship between false memory and self esteem. The question is examined by comparing the amount of false memories produced in the Deese-Roediger-McDermott (DRM) procedure with people´s scores on Rosenberg´s self-esteem scale. 59 people participated in a test with three different elements, a self esteem test and a memory test with both recollection and free recall.

Research has shown positive correlations between global self-esteem and physical activity, as well as between global self-esteem and school performance. However, research is ambiguous and other variables have shown importance for global self-esteem. This study aims to investigate the correlations between global self-esteem and physical activities, school performance and social participations within high-school students in the northern part of Sweden. The study also investigates gender differences regarding correlations between the variables. The study was conducted using a questionnaire that included Rosenberg Self-Esteem Scale and self-rated physical activity, social participation and grades in Swedish, English and mathematics.

This study aimed to investigate whether there was a correlation between an individual?s selfesteem and search for confirmation on social media. The study also sought to answer whether there were differences in self-esteem and search for confirmation from a gender perspective. In this study social media was defined as Instagram. The choice was founded on the basis that Instagram in the current situation is one of the world's largest social media that allows users to share their everydaylife in pictures, which are commented and ?liked? by other users.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns könsrollsskillnader i kroppsuppfattning och självkänsla utifrån könsrollerna maskulinitet, femininitet ochandrogynitet, om det fanns samband mellan kroppsuppfattning och självkänsla och även omdet fanns skillnad mellan könen gällande de två variablerna hos gymnasieelever (n = 79). Könsroller mättes enligt formuläret Bem Sex-Role Inventory SE ? BSRI-SE,kroppsuppfattning i enlighet med skalan Body-Esteem Scale for Adults and Adolescents ?BESAA och självkänsla enligt Rosenberg Self-Esteem Scale ? RSE. Resultatet visade attmaskulinitet korrelerade positivt med kroppsuppfattning och självkänsla. Vidare fanns ettnegativt samband mellan femininitet och kroppsuppfattning och självkänsla och gällandeandrogynitet fanns ett positivt samband med självkänsla.

I denna studie undersöktes hur 291 individer som genomgått en Gastric Bypass för mer än två år sedan skattade sin psykosociala hälsa. Syftet med studien var att undersöka samband mellan den psykosociala hälsan och hur länge respondenterna hade varit opererade, eventuell viktuppgång samt hur länge i livet respondenterna haft obesitas. Mätinstrumenten som användes var Satisfaction With Life Scale (livstillfredsställelse), Social Physique Anxiety Scale (social kroppsångest) samt Rosenberg Self- Esteem Scale (självkänsla). Resultaten visade att ju längre tid det var sedan patienterna opererades samt ju mer patienterna ökade i vikt, desto lägre skattades den psykosociala hälsan. Vidare skattade de patienter som varit obesa hela livet, högre social kroppsångest jämfört med patienter som rapporterade att de haft perioder i livet som normalviktiga..

Idag lever vi i en kultur där vi objektifierar våra kroppar och utseendet blir allt viktigare. Idealen är orealistiska och det kan leda till skamkänslor, kroppsmissnöje, depression och lägre självkänsla. Studien undersökte hur relationen mellan självobjektifierng och självkänsla ser ut hos medelålders kvinnor och män.  Enkätstudien omfattade 111 personer mellan 40 och 65 år. Av dessa var 68 kvinnor och 43 män. Som mätinstrument användes ?The Self-Objectification Questionnaire?, en skala som mäter självobjektifiering och ?Basic Self-esteem Scale? samt ?Earning Self-esteem Scale? som båda mäter självkänsla.

Syftet med studien var att undersöka självförtroende och kroppsbild hos datorspelare, styrketränare och en kontrollgrupp. En webbenkät med manliga medlemmar på dator- och idrottsrelaterade internetforum genomfördes. Kontrollgruppen var medlemmar på dessa forum som varken styrketränade eller spelade datorspel. Skalorna Social physique anxiety scale, Rosenberg self-esteem scale och Drive for muscularity scale administrerades. Resultatet visar att grupperna inte var signifikant skilda åt gällande social fysisk ångest eller självförtroende.

A self-esteem that is contingent on affirmation from others leaves the individual psychologically vulnerable. Ccontingent self-esteem has been shown to be either relationship or competence based. The aim of the current study was to examine the relationship between relationship based self-esteem, competence based self-esteem, the under dimensions of those, and self-efficacy. Questionnaires were handed out to 69 university students. The results indicated that competence based self-esteem predicted a significantly low self-efficacy.

AbstractA systematic replication study was conducted at the training site at the University of Karlstad. Student therapists performed cognitive-behavioural therapy (CBT) as a part of their master?s degree in psychology.  The systematic replication that took place was based on the work of Hiltunen et al. (2013), who evaluated the efficacy of CBT treatment conducted at the training site previously mentioned.

The study aims to get knowledge about how therapists express their apprehension and their method of working around children with low self-esteem. From this angel I have tree questionings : How does the therapists define self-esteem? How does the therapists know if a child has a low self-esteem? How does the therapists work with this complex of problems? The study is a qualitative survey with interviews. The group of survey consists of four therapists from different backgrounds, who work with children and their self-esteem. The interviews were recorded on tape and written out running text and analysed in relation to its subject.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av självskadebeteende hos tonåringar, om detta skiljer sig åt mellan könen och om samband kan uppvisas med självkänsla och mindfulness.128 elever i årskurs nio från tre skolor besvarade frågeformulären Deliberate Self-Harm Inventory, Rosenberg Self-Esteem Scale samt Mindful Attention Awareness Scale.Resultaten visade att 65,9 procent av deltagarna skadat sig själva vid åtminstone ett tillfälle, och 41,4 procent vid flera tillfällen. Det förekommer ingen signifikant skillnad mellan könen. Hos flickorna korrelerar självskadebeteende med låg självkänsla och låg grad av mindfulness. Pojkar som skadat sig själva många gånger uppvisar lägre grad av mindfulness än övriga pojkar. Resultaten indikerar att det troligtvis finns flera olika anledningar till att ungdomar skadar sig själva..

Kroppsmissnöje är mer utbrett hos kvinnor än hos män visar tidigare studier (Feingold & Mazzella, 1998) men även män börjar bli kroppsmissnöjda (Cash, Morrow, Hrabosky & Perry, 2004). Detta undersöktes tillsammans med självkänsla och kroppsjämförelse hos män och kvinnor och även de som har partner eller är singlar i ljuset av Social Comparison Theory och Cognitive Dissonance Theory. 133 personer testades med Body-Esteem scale, Figure Drawing Rating Scale, Self-esteem Scale och Universalistic Social Comparison Scale. Resultatet indikerar att båda könen är relativt nöjda men kvinnorna är något mindre nöjda med utseendet med sin kropp. Studien visar även att kvinnors idealbild är en smalare kropp medan männens idealbild är en muskulösare kropp.

Kroppsmissnöje är mer utbrett hos kvinnor än hos män visar tidigare studier (Feingold & Mazzella, 1998) men även män börjar bli kroppsmissnöjda (Cash, Morrow, Hrabosky & Perry, 2004). Detta undersöktes tillsammans med självkänsla och kroppsjämförelse hos män och kvinnor och även de som har partner eller är singlar i ljuset av Social Comparison Theory och Cognitive Dissonance Theory. 133 personer testades med Body-Esteem scale, Figure Drawing Rating Scale, Self-esteem Scale och Universalistic Social Comparison Scale. Resultatet indikerar att båda könen är relativt nöjda men kvinnorna är något mindre nöjda med utseendet med sin kropp. Studien visar även att kvinnors idealbild är en smalare kropp medan männens idealbild är en muskulösare kropp.

Syftet med den här studien var att studera relationerna mellan fysisk aktivitet, psykologiskt välbefinnande, självkänsla och arbetstillfredsställelse. Ett sekundärt syfte var att undersöka om måttlig intensitet av fysisk aktivitet är starkare korrelerat till de tre psykologiska begreppen än lätt och ansträngande intensitet. Studiens population (n=126) var mellan 26 och 65 år från ett sjukhus i södra Sverige. Fysisk aktivitet mättes genom Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire (Godin & Shepard, 1985), psykologisk välbefinnande genom Psychological Well-Being Scale (Ryff, 1989), självkänsla genom Self-Esteem Scale (Rosenberg, 1989) och arbetstillfredsställelse genom skalan Arbetstrivsel (Hellgren, Sjöberg & Sverke, 1997 baserad på Brayfield & Rothe, 1951). Resultatet visade att arbetstillfredsställelse kan prediceras av fysisk aktivitet och psykologiskt välbefinnande, psykologisk välbefinnande kan prediceras av arbetstillfredsställelse och självkänsla och självkänsla kan prediceras av psykologiskt välbefinnande.